Att vara uppe före klockan sex två mornar i rad är inte vanlig rutin. Den ende som är glad åt det är Åke som glatt får jaga runt i det daggvåta gräset utan koppel, hundlycka.
Förhoppningsvis klingar effekterna av cortisonet ut snart så man kan återgå till de vanliga "Kalle Anka" mornarna släpandes runt i tillvaron.

Dagens stora hit var annars att dottern bevisade att hon är kvalificerad för att gå i gymnasiet. Något som delar av lärarvärlden inte antog, anta är farligt, veta är bättre. Det kommer nu bli en bra sommar för henne och det behövs efter nio år i grundskolan. Stolt pappa.

Rikstinget närmar sig och det känns som om det skall gå riktigt bra. Vi har en pol sek och en ombudsman som är något över det vanliga. Utan dem skulle jag vara nervös men det känns faktiskt ok.