Cellgifter, sol, Göteborg och viss nederbörd i form av regn. Vem har sagt att livet inte är omväxlande.
Cellgifterna först, väntar på att bli helrenoverad i Uppsala och under tiden har de glada doktorerna tryckt i mig mer cellgifter och cortison. De anser att kroppen tål det så det är väl bara att köra på. Biverkningarna denna gång har satt sig på bl a fötterna så de ser ut som rejäla kasslerbitar. Även hamstervarning har börjat dyka upp. Fast det lär väl försvinna när Uppsala står för dörren, har inte matkvaliteten höjts lär det bli självmarkerande.

Solen visade sig i Göteborg, det var kul att träffa goda vänner och familj igen. Sen har det sin charm att turista i en stad som man hittar i bättre än de flesta. Fast jag måste erkänna att jag lyckades köra fel vid Nils Ericssonsplatsen, någon hade ändrat utfarten till Götaleden utan att berätta det för mig men det gick bra till sist..

Regn, det har visst varit den blötaste juli på runt 50 år. Faran finns väl att många även har haft den blötaste semestern inombords oxxå. Semesteralkoholismen är en farlig företeelse. Vindunken bara finns där och det är alldeles för lätt att krana ur i tid och otid. Hur många misslyckas med att stänga kranen när vardagen återigen gör sig påmind?