Kattfan rymde i natt. Stig lyckades smita ut efter att Åke fått sista kvällsstunden i buskarna. Så där vid fyra på morgonen vakanade jag av något och tog mig upp. Det satt en liten ynklig katt utanför altandörren. Ljudnivån på spinnadet var så högt när han kravlat sig upp i sängen så det var nästan svårt att somna om.

I torsdags eftermiddag fick jag möjligheten att representera Alliansen i en liten debatt i P 4 Västmanland. Reportern hade spetsat in sig på två frågor, SD och tryggheten i Hallstahammar SD diskussionen blev ingen diskussion eftersom (S) politikern höll med mig om SDs lätt knepiga människosyn. Det som sedan blev en nyhet i lokalradions nyhetssändningar var att vi båda fördrog varandas block att samregera med än att bli beroende av SD.

Nästa punkt var trygghetsfrågan och det landade nog egentligen i att polisen i viss mån abdikerat från de mindre orterna både i Västmanland och på andra ställe i Sverige. Centraliseringshysterin behöver brytas och en uppvärdering av arbetet nära människor måste till. Om arbetet i lokalsamhället premieras lönemässigt får vi med stor sannolikhet poliser som vill satsa på det jobbet. Som det är nu blir det knappt någon löneutveckling om du stannar kvar på liten ort och gör det som samhället just nu ropar efter, finns nära människor och är en naturlig del av samhället.

I morgon, lördag, är det kampanj i Hallstahammar. Hoppborg för de små och budskapet om en levande kulturskola till de stora. Idrotten får mycket uppmärksamhet och stöd (vilket är bra)men alla barn gillar inte idrott. Där kan en aktiv kulturskola ge ett slagkraftigt alternativ.

Känslan när borren gräver sig ned i höftbenen är riktigt läskig. När borren nått sitt mål och benmärgen sugs ut kommer en känsla av att kroppen vrängs ut och in. Ett nödvändigt ont för att se hur behandlingen tagit.
Sen ett par timmar senare kommer den rena smärtan när bedövningen släpper och kroppen tycker inte alls om det.

Landstingsfullmäktige idag. Var med en liten stund på morgonen, intressant tillställning. debattklimatet är nästan kärvänligt, bara någon gång kommer något som kan kallas påhopp i bästa fall. Det kanske blir lite tuffare närmare valet, vem vet.

Någon kanske har koll på att vi har Åke och Stig boende i huset. När man kommer in med Åke efter t ex morgonkissen är det som i Rosa Pantern när Clausseu kommer hem och Cato överfaller honom med allehanda fula trix. Ser rätt kul ut.

Det luktar konstigt i sjukhuskulvertar. Något mellan blöt hund, överkokta grönsaker och unken källare. Samtidigt är det en underlig värld under ett sjukhus. Människor skyndar fram och tillbaka, olika typer av transportfordon ilar förbi och högar med saker ligger lite överallt, som om de bara blivit lämnade och bortglömda.

Undersökning i dag. Möttes av en underbart trevlig sköterska som hade roddat ett schema och som tömde mig på blod. Vidare till en läkare som jag kände igen sen sist. Det var ett kul samtal, i vissa lägen är jag nog en snäll patient och i vissa lägen kommer förhandlingsdjävulen fram i en. Skall på en partikurs 9 - 11 oktober och den vill jag inte missa och eftersom provsvaren dröjer ett tag enades vi om att 12 oktober är troligen ett lämpligt startdatum.

Vidare till tandläkaren. nu har jag i princip världens bästa tandläkare men den här damen blir nog god tvåa, sällan har jag garvat så mycket i en tandläkarstol. Har normalt lite svårt hos tandläkaren. Effekten blev också att jag var färdig tidigt så två och en halv timmes väntan. Avnjöt två korvar med pulvermos och massor av ketchup plus att det var tur att jag tagit med mig jobb.

Lungröntgen var nästa stopp. Skulle vara där 13.30 och kom 13.20. Kom in 13.25 och var färdig 13.30, helt ok effektivitet Sen blev det lite väntan till 14.30 då mitt hjärta skulle undersökas, första punkten är väl att hitta ett..
Nu hade en kamera gått sönder så nu blev det väntan, väntan och väntan. När klockan hade fem minuter kvar till fem var jag äntligen färdig.

Nytt besök hos min egen läkare i Västerås i morgon. Fast innan dess skall jag vara med på landstingsfullmäktige, har ett inlägg som jag skall göra med bäring på att jag sitter i VLs styrelse.

Det är något visst att plocka egen vindruvor. Små, mörkblå och mycket goda hänger de i vackra klasar på västerväggen. En underbar färgkontrast med den vita väggen som fond, grönt i olika nyanser och de mörkblå färgklickarna spridda orgelbundet i det gröna. Lite speciell känsla att lyfta av en klase och sedan njuta av solen smak.

En riktigt underbar sommardag som det var tur att jag tog vara på.

Kyrkovalet rullar på spenderade morgonen i vallokalen och skall tillbaka till kvällen. Det är riktigt trevligt att vara röstmottagare, bäst hittills var en förstagångsröstare som var född -35.

I morgon är det ett studiebesök i landstingets regi. Skall lära mig mer psykvården, ett ämne som är mycket angeläget och som det gäller att värna om. Politik har den fördelen att man faktiskt aldrig blir fullärd, det finns alltid nya saker att upptäcka.

Majoritetsskfte i Hallstahammar var temat för dagen. Torget kunde lätt döpas om till Allianstorget. Något liknande har nog aldrig gjorts i denna vår Västmanländska metropol. Någon gång måste väl även denna kommun vakna och våga ge sig ut på nya spännande vägar.

När det till sist var vi kommunalpolitikers tur att äntra scenen var som vanligt största problemet att inte prata för mycket. Vi politikers största problem. Fick för min del fram budskapet om barnfamiljernas valfrihet och faktiskt i mitt tycke rättighet att få vara med sina egna barn om van vill, kan man inte så skall man åtminstone själv få välja vem som tar hand om ditt barn. Även kommunikationerna fick jag in på banan. Tycker att om några miljömål skall uppfyllas så måste kollektivtrafiken bli attraktiv och pålitlig.

Fick sista cellgiftet i fredags. nu väntar en heldag i Uppsala på tisdag och träff med egen farbror doktor på onsdag. Skall väl förhoppningsvis då få veta när renoveringen skall ske.

I morgon, söndag, skall jag sitta i röstmottagningen i Kolbäck till kyrkovalet. Skall bli intressant att jämföra med vanliga val och EU-valet. Du glömmer väl inte att rösta förresten. Ställer själv upp i det valet på lokal nivå. Dvs blå och vit röstsedel. Varför gör jag det då? Främst för att få bort partipolitiken från kyrkan. Nu har kyrkan skiljts från staten och då borde partipolitiken även försvinna därifrån. Sen måste det vara en öppen och tillgänglig kyrka. En kyrka som erbjuder ett alternativ till den digitala stressen och prioriterar mötet mellan människor.

Två påsar blod piggar upp. Det blir lite vampyrkänsla när blodet sakta droppar ned i slagen som leder in till min inopererade ventil i bröstet. Sakta men obevekligen kommer någon annans blod in i min halsven för vidare transport ut i systemet.
Effekten av tio sprutor med cellgifter tar naturligtvis ut sin tribut på kroppen, två sprutor kvar innan den delen av förbehandling är slut. Kalken i kroppen håller på att ta slut så nu är det till att tugga i sig kalktabletter så det dammar om munnen. Smakar mint men det blir lite torrt. Någon smärteffekt av kalkbristen har inte fått denna gång. Förra gången lakades skelettet ut något alldeles fullständigt och det var ingen rolig historia. Rygg slut och bröstkorg var då i ett eländigt skick men det skall väl undvikas nu hoppas jag.

Effekten av det nya blodet kommer nu så sakta. När värdet går från 88 upp mot troligen anständiga ca 120 på ett dygn. Det blir lite omställningsproblem men totalen är klart positiv.

Det är intensivt just nu. September är den månad när jobbets interna processer tar oerhört mycket tid. Polisförbundet har nu sitt årliga representantskap, denna gång i Piteå, och där skall politiken läggas fast för förbundet och en mängd motioner om stort och smått debatteras och beslutas. Mycket likt de partistämmor som många av oss bevistar inom ramen för vårt politiska engagemang.
Samtidigt så har det politiska arbetet kommit i gång på högsta fart och det är lite knepigt att få ihop det under denna månad konsterar jag. Det är mycket som borde göras men sen kommer sådana småsaker som familj, sömn och vänner som också någonstans borde prioriteras. Nu är det dock bara en vecka kvar på den intensiva delen av den fackliga verksamheten så jag ser fram emot lite mer balans när nästa helg har klockat in.

Enligt en intervju i radions P1 var jag huligan när jag växte upp. Den som intervjuades var aktiv på bl a Backa fritidsgård, som ligger på Selma Lagerlöfs torg i Hisings Backa, under tidigt sjuttiotal när stadsdelen var ung. Då var också jag ung och hängde på Gården på torget, på den tiden "EPAs" torg om man kan sin Nationalteatern.
Nu drogs det starka pareller mellan dagen eldning av bilar och skadegörelse till den tiden som var i sjuttiotalets gryning.
Visst hängde vi på torget, ibland upp till säker femtio ungar på cyklar och mopeder. Hasch delades ut gratis av langare för att få oss att fastna på denna drog. Mellanölet var lättillgängligt för det var alltid något fyllo som behövde lite pengar som handlade.
Thinner var poppis, så även lim i olika former.

Vi rörde oss mellan Brunnsboskolan, där oftast var vi dagtid, Backas torg (Selma Lagerlöf), Ladan som var en teaterscen och leklada ovanför Sägengatan och de olika gårdarna i miljonprogrammen som växte upp (Baron Rogers gata, Wadköpingsgatan, Blå staden m fl). Vi gjorde en hel del som jag inte är stolt över i dag men det finns två avgörande skillnader.

Den ena var att vi aktiverade oss själva, vi hittade på saker, vi såg olika alternativ, vi snackade mycket med varandra öga mot öga (datorer och mobiltelefoner var science fiction då) och vi insåg att om polisen skulle ta oss hade vi problem inför framtiden. Den andra saken var att vi inte lät döda ting klä skott, vi eldade inga bilar, slog inte sönder skyltfönster och trakasserade inte de vanliga invånarna (det vågade vi inte faktiskt). Troligen var många rädda för oss ändå men innerst inne var vi nog räddast.

Att komma tillbaka kommer att ta tid. Det kräver att vuxna finns bland de unga, avdramatiserar umgänget, ser de unga utan att för den skull låta sig utpressas, ställer krav på de unga att vara med och aktivt ta tag i sin egen situation, att hela tiden skylla på någon annan utan att ta eget ansvar är inte trovärdigt, sist men inte minst, alla barn har i någon mån föräldrar, det kan man inte glömma bort.

Nu är det andra gången på kort tid jag får frågan om jag är död... Visst passar jag in på den profil som stackaren som fick packa i hop och gå hem här i Västerås men det intressanta blir frågan om det är så, varifrån svarar jag då i telefon? Den mobiloperatören har hittat ett vinnande koncept is så fall..
Fast det är underbart att människor bryr sig, när det ringer och de vill förvissa sig om att man är levande är en riktigt fin medmänsklig gärning när det kommer till kritan.

När jag i morse steg ut för att hämta tidningen och himlen visade sig från sig bästa sida och temperaturen var sådan att den gav en föraning om att det skulle vara hög fin luft. Så naturligtvis drar jag då ett djupt andetag och håller på att kräkas. Det finns en klar baksida att hustrun hade dammiddag med räkor och andra skaldjur i lördags. De ligger nu och ruttnar i soptunnan och sprider något som gamla tiders hälsovårdsnämnd borde ha en negativ åsikt om.
Kan man rekommendera att dylika menyer på dammiddagar flyttas till den tid på året som är garanterade minusgrader för den allmänna trevnadens skull??

Fick besked i dag att jag skall upp på en förberedande läkarundersökning i Uppsala under vecka 39, förebådar att helrenoveringen närmar sig. Skall bli skönt att få det gjort så man kan börja återhämtningen och sikta in sig på 20 september 2010 när valet är klart och framtidskartan börjar visa sig.

Kyrkovalet närmar sig. Bor du i Hallstahammars kommun så får du gärna kolla in listorna för församling och kyrkofullmäktige. På plats nummer 7 på båda dessa listor finns ett namn som du kanske känner igen. Vad är då mitt valmanifest? Forsätt och slutför politiseringen av kyrkan. Stat och kyrka är separerade och då är det församlingarna och inte de politiska partierna som skall styra kyrkan. Inför rent personval till kyrkan så de som har känsla och tro styr.

Tre dagar i Värmland vid Fryken är rätt ok förutom alla Värmlandshistorier.. De har en mycket trevlig landshövding i det länet, Eva Eriksson, som utklädd till Selma L gav sin bild av sitt landskap. Udda och mycket bra. Det visade sig även att hövdingen var genuint intresserad av polisfrågor och regionsfrågor.
Regioner är ett kärt ämne. Hur skall den framtida kartan ritas, våra 1600-tals gränser känns lite mer som kulturhistoria än som väl avvägda ekonomiska gränser.

Skall Västmanland hänga ihop med Sörmland och Örebro? Skall Stockholm vara med i samma region eller skall övriga runt Mälaren (inklusive Uppsala) bilda eget? Hur länge har vi råd att bedriva avancerad sjukvård på så många ställen? Kan det vara en poäng att lägga ihop den specialiserade vården och satsa på mindre enheter på fler ställen istället? Penningsäcken är mindre än man tror och alla vill att den skall räcka till just den enskildes behov..

Problematiken rör även kollektivtrafiken. Nu har visserligen Örebro, Västmanland och Eskilstuna samsats i ett projekt inför framtiden men den som f n dagligpendelar inom Mälardalen får betala ett mycket högt pris för sina resor om man jämför med regionerna Skåne och Västra Götaland. Knepigt att den största ekonomiska motorn i Sverige, Mälardalen, inte lyckats renodla kollektivtrafiken.

Kollektivtrafiken har lite för låg status. Det är inte så stor hippfaktor i en buss, än så länge. En väg kanske är att ha McDonaldsfilialer på bussarna genom Mälardalen....